Veckans roligaste kommentar

Igår när vi gick omkring i Stockholm gick vi förbi en sån där "levande reklamskylt", dvs en kille som hade reklamplakat hängandes på magen och ryggen. Melvin pekade och sa: Titta mamma, han har klätt ut sig till en skylt! Jag höll på att vika mig dubbel av skratt, det lät så otroligt gulligt. Och Melvin tittade på mig och skrattade med, han förstod ju inte att vi skrattade åt olika saker... : )

Hemma igen!

Vi har haft härliga dagar i Stockholm. I fredags kom pappa Fredrik upp och gjorde mig och killarna sällskap. Vi bjöds på supergod mat hos familjen Hellberg och när barnen hade stupat i säng fortsatte vi vuxna kvällen med roliga sällskapsspel, buzz, singstar och guitarhero. Kom i säng något senare än vanligt (man har ju inte direkt vanan inne för sena kvällar nu för tiden...) så det blev en ganska trött lördag. Elmer vaknade vid 6-tiden, Julia hon tyckte det var morgon redan 04.30. Hennes föräldrar höll inte riktigt med...

Efter ett besök på trevliga Café Mumma (såna caféer borde finnas överallt; supergoda sallader, mackor och bakverk samt ett lekrum för barnen!) tog vi Roslagsbanan in till stan där vi mötte upp Lotta. Hon och Melvin besökte barnrumet på Kulturhuset där Melvin gjorde gipsfigurer medan jag, Fredrik och Elmer fick lite tid för shopping. På söndagen gjorde vi en utflykt till Gamla Stan. På eftermiddagen tog vi det lugnt hemma i Lottas lägenhet. Mats, Lottas särbo, kikade förbi en sväng (han hade varit borta på konferens under helgen) och han och Melvin fann varandra direkt! Även hos moster Lotta bjöds vi på god mat hela helgen. Härligt att få en paus från allt vad veckoplanering, inköp och matlagning heter!

Idag har mesta tiden gått åt till att resa hem till Götet igen. Men vi hann spendera ett par timmar inne i centrala Stockholm innan tåget gick. Själva tågresan gick bra, även om Elmer inte var på lika gott humör denna gång. Som tur var somnade han till slut i babyskyddet som vi hade med oss, och sov 1½ timme av resan! Vid fem-tiden var vi hemma igen, trötta men glada. Märktes att barnen tyckte det var skönt att komma hem till sina egna saker och sängar. Borta bra men hemma bäst!

Framsteg!

Igår ställde sig Elmer upp själv för första gången! Julia har en stor, stadig leksakslåda och innehållet i den var så pass intressant att han lyckades komma upp på fötter från knästående så att han kunde nå en leksak! Han upprepade det en gång, och har även idag lyckats resa sig, så nu har det kanske äntligen lossnat! Heja Elmer!

Heldag i Täby

Vi har haft en riktigt härlig dag i Stockholm tillsammans med Helena, Julia och Wille. På förmiddagen promenerade vi till en lekplats en bit bort. Väl där lekte barnen en kort stund innan vi fikade i vårsolen. Strax därefter behövde Melvin gå på toaletten, så vi beslutade att det var bäst att bege sig hemåt igen. Men under hempromenaden glömdes snart det där med toalettbesöket bort, och vi stannade till på en skogskulle. Det var en ny upplevelse för Elmer att få känna på skogslöv och smaka pinnar. De större barnen sprang omkring med något större pinnar och lekte i skogen. Helena och jag passade på att njuta av den härliga vårvärmen.

Efter lunchen tog vi bussen in till Täby centrum. Jag hade sett ett lite lagom förortscentrum framför mig, men der visade sig vara Sveriges största, större än Nordstan... De små sov i vagnarna, och Melvin o Wille underhöll varandra medan jag och Helena kikade på vårskor åt barnen. Sen gick vi till biblioteket där det fanns en mysig läshörna och roliga leksaker för både de mindre och de större barnen. En lyckad utflyckt. Bussresan hem tog dock lite längre tid än vi tänkt i rusningstrafiken, så det var trötta och hungriga barn och vuxna som kom hem till huset. Kändes skönt när vi till slut fått alla 4 barnen i säng och kunde pusta ut i soffan efter en en härlig men intensiv heldag!

Hälsningar från Stockholm!

Ja, så var vi framme i Stockholm! Resan har gått över förväntan. Jag hade tur och hamnade längst fram i tåget där det fanns gott om plats för att ha vagnen uppfälld. Elmer somnade med en gång och sov 1½timme. När han vaknade åt vi våran medhavda lunch. Melvin tittade på film större delen av resan, och klagade bara 1 gång över att det var långtråkigt att åka tåg. Väl framme i Stockholm mötte Helena & Julia oss på stationen. Eftermiddagen tillbringade vi ute på en lekplats i solen efter att vi hämtat Wille hos dagmamman. Melvin och Wille fann varandra direkt och har lekt o haft roligt hela eftermiddagen/kvällen. Melvin var rejält trött efter alla dagens intryck, och somnade direkt på sin madrass nedanför Willes säng. Själv är jag också rätt trött efter att ha varit vaken sen fem i morse (det var då Elmer vaknade...), och skall snart krypa till kojs. Bihåleinflammatinen har som tur är lagt sig, känner mig bättre idag om än fortsatt förlyld och ont i halsen. Känner att jag kan behöva några timmars sömn!

I packtagen

Ja, snart bär det av till den stora huvudstaden. På onsdag närmare bestämt. Jag och barnen ska åka tåget upp till Stockholm för att hälsa på familjen Hellberg samt min kära syster, även kallad moster Lotta. Kvällen har ägnats åt att packa, och utmaningen ligger i att packa med så lite som möjligt, bara det allra nödvändigaste. Tycker faktiskt att jag har lyckats rätt så bra hittills, men ska inte ropa hej än, det är lite grejor kvar som hänger på tork... Sen blir det väl en hel del "underhållning" till tågresan som ska få plats; dvd-spelare, bilar, pysselbok, kritor, matsäck etc. Måste erkänna att jag oroar mig lite för själva resan. Elmer har varit supergnällig de senaste dagarna. Så fort man sätter ner honom på golvet börjar han gnälla öh öh öh öh öh, kryper efter en och klänger kring byxbenen. Vill helst bli buren 24 h om dygnet... Den senaste förkylningen är dock bättre, och inga nya tänder på G vad jag kan se. Det är väl en sån där "utvecklingsfas" som han måste ta sig igenom. Tror han är lite frustrerad över att inte kunna ställa sig upp. Som en följd av detta är Melvin extra uppmärksamhetskrävande, eller svartsjuk, skulle man kunna sammanfatta det med. För att stressa situationen ytterligare har min förkylning som jag dragits med sedan i onsdags övergått i en begynnande bihåleinflammation. Har värk över ena kinden och känner mig trött och tät. Har proppat i mig diverse tabletter idag som rinexin och panodil samt använt kortisonspray, så jag hoppas att det vänder till i morgon. Annars får jag försöka klämma in ett litet läkarbesök imorgon också... Nä, nu får jag försöka peppa mig själv, den här resan kommer att gå jättebra!

Elmer diggar!

Vi skulle filma när Elmer diggar till musik. Det blev flera omtagningar i jakten på en bra snutt, och självklart ville storebror också vara i fokus. Svartsjukan visar sig i den sura minen när lillebror får den mesta uppmärksamheten. Det är lätt att glömma av att också stora killar vill ha beröm.

Kärlek, mat och fotboll

Igår lämnade jag kaoset hemma för att tillsammans med mina vänner Annica och Cissi lyssna på en föreläsning av Alexandra Zazzi. Stadsdelen vi bor i har haft "italiensk vecka", och på biblioteket hade man bjudit in Zazzi för en föreläsning om italiensk mat och olivoljor. Det ingick även provsmakning av italiensk plockmat.

Hon var oerhört inspirerande och rolig att lyssna på, hade ett "typiskt italienskt"
sätt att prata, dvs snabbt och inlevelserikt. Hon beskrev det italienska
vardagslivet med betoning på matvanor, kulturkrockarna hon upplevt då hon som 11-åring flyttade tillbaks till Sverige och hennes tid med Robinson och hur kändisskapet påverkat henne. Enligt Zazzi har vi mycket att lära av det italienska folket, tex att leva mer i nuet, laga mat med äkta kärlek och ta vara på de råvaror vi har runt omkring oss. För italienarna finns det 3 viktiga saker som allt kretsar kring: kärlek, mat och fotboll... Föreläsningen avslutades med en olivoljeprovning som jag verkligen sett fram emot. Till min stora besvikelse var jag dock så förkyld att jag varken kunde lukta eller smaka en endaste gnutta av vad oljorna doftade/smakade, jag kände verkligen ingenting!!!

Plockmaten som vi bjöds på förlorade tyvärr också all smak i min
mun, även om ögat fick sitt! Foccacia, marinerade oliver, grissini, parmaskinka, korv, tapenade på soltorkade tomater och solrosfrön, kålrots- och fetaoströra, fänkålsbitar, olivolja, flingsalt.....

Fotograf: Cecilia Winge

Igår kom saxen fram...

Har under flera veckor tänkt boka tid hos frisören för Melvin som blivit så långhårig. Men det är mycket som skall stämma för att få till en tid som passar samtidigt som jag tycker det är en onödig utgift att klippa barnen hos frisör. Så igår tog jag fram saxen och gjorde själv slag i saken. Melvin ville ha färg i håret efteråt, som han brukar få hos frisören, men det kunde jag inte erbjuda. Lite nagelack fick det bli istället, och det dög minst lika bra!

Veckans recept!

Idétorka på matfronten? Tänkte dela med mig av ett av mina favorittips på god och snabblagad vardagsmat. Fast detta recept passar faktiskt lika bra som bjudmat! Ett av våra favoritrecept just nu, hämtat ur Allt om Mat nr 16, 2008. Ganska mycket smaker, så för att göra det mer barnvänligt kan man ev dra ner lite på kryddorna och vitlöken...

Örtkryddade köttbullar i tomatsås (4 pers)

Köttbullar:
500g lamm- eller nötfärs
1 citron, rivet skal
2 tsk hackad rosmarin
2 vitlöksklyftor
1 tsk salt
1 krm nymald svartpeppar

Tomatsås:
2 förpackningar krossad tomat med örter (á 400g)
2 hönsbuljongtärningar
2 vitöksklyftor

Tillbehör: 300g pasta (gärna spagetti el tagliatelle), 300g broccolibuketter

• Blanda köttfärsen med citronskal, rosmarin, pressad vitlök, salt och peppar.
• Forma smeten till 16 köttbullar
• Koka upp ingredienserna till tomatsåsen i en låg, vid panna
• Lägg i köttbullarna och koka på svag värme under lock, ca 15min.
• Servera med nykokt pasta och broccoli.

Fina smycken

När jag idag gjorde min vanliga visit till Ellas Inspiration, en av mina favoritbloggar, såg jag att där fanns en tävling som jag självklart måste delta i! Vinsten är ett fint namnsmycke från Seagullonline, och genom att länka till tävlingen här i min blogg fördubblar jag chansen att vinna!
Visserligen har jag ju min fina ring med barnens namn på, men jag skulle hemskt gärna bli ägare till det här fina halsbandet med mina älsklingars namn på! Så håll tummarna!

Bilder från kalaset!

Storebror fick hjälpa till att blåsa ut ljuset.

Första gången som Elmer smakar på tårta! Mmmm...

Vad många fina paket han fick! Tack alla!

Du är min bästa vän!

Idag har vi lekt mycket Melvin & Jag och efter middagen sade Melvin: Du är min bästa vän!! Är jag det sade jag, vad kul att höra (nästan rörd).....sedan fortsatte Melvin "och så Elmer och mamma, Axel, Hannah, Sofia, Noel , Elsa, Ebba och Jonas (Axels pappa)" och sedan rabblade han upp alla han kände. Plötsligt kändes det inte lika speciellt. Linda och jag bara tittade på varandra och skrattade........../Fredrik

Hipp hipp hurra!

Grattis på 1-årsdagen Elmer!!!

Idag har vi sjungit för Elmer som fyller 1 år! Nu pågår förberedelser inför kalaset kl 14. Tårtan e klar, och nu ska det dukas och städas. Elmer sover ute i vagnen, han är lite piggare idag men har fortfarande 38 graders feber och näsan rinner.... En väldigt seg förkylning han fått, stackarn! Får hoppas att han orkar med allt firande! Dagen till ära har vi fått låna Cissis digitala systemkamera, så att vi kan provta lite bilder och bli inspirerade till ett eventuellt eget inköp.

Titta vad jag kan!

Och jag som trodde att våren var här...

Ja, det är verkligen varannandagsväder. Igår satt jag på en bänk i lekparken och solade med en kopp kaffe i handen. Det doftade vår och man fick den där härliga känslan av att nu, nu så är det inte långt kvar till värmen och ljuset. Idag sitter jag inne och tittar ut på små vita snöflingor som yr i luften... Visserligen är det +1 ute, så det lär väl inte lägga sig, men ändå. Vart tog alla vårkänslor vägen?

Inte nudda golv...

Som ni alla vet är Melvin en ganska aktiv kille som nuförtiden alltid vill leka. Legobyggandet har tagit ny fart och när han bygger själv är det oftast gubbar som byggs. Melvin själv är en gubbe och Axel är nästan alltid den andra. Ena sekunden är det Axel som är längst och nästa har Melvin vuxit om. När pappa är med byggs det simbassänger, hus och det skall ofta vara trappor så att gubbarna kan klättra upp. Det nya är att Melvin kommer och berättar att han har en överraskning till mig. Överraskningen består av att man skall leka eller spela något som Melvin kommit på. Svårt att slingra sig ur något som är en överraskning...

Fokuserandet på hur långa olika personer är pågår från morgon till kväll. Längden på hans låtsaskompisar trampebilarna (pappa-, mamma-, bebistrampebilar) visas ofta. Själv mäter han hur lång han är jämfört med stolar, bord, tvättställ och olika kompisar.

Emellanåt leker han riktigt bra sjäv och då oftast med bilar. Men helst vill han ha sällskap i leken och då ör det lekar som mamma, pappa, barn och bebis, kurragömma eller leka simbassäng i Elmers rum som gäller. Helst skall allt rivas ned från sängen i Elmers rum och läggas på golvet för att bilda vatten samt dämpa fallet när han hoppar från sängen.

Det senaste idag var när han hämtade en massa saker som han spred ut längs en lång linje i vardagsrummet och lekte inte nudda golv. Mamma och pappa fasade över röran men Melvin lovade att han skulle bära tillbaks allt efteråt och detta fullföljde han.

I kväll är det pappa Bus som bidragit med inlägget!

Ettårskontroll

Idag var det dags för Elmers ettårskontroll på BVC. Han följer sina kurvor och vägde idag 9700g och var 78,5cm lång. Lite under på vikten och lite över normalkurvan på längden. Tredje vaccinationen fick han också, och hu så han skrek. När det gäller motoriken är han ju lite sen, men utvecklingen går hela tiden framåt vilket är det viktiga. Han har börjat vilja stå på sina ben mer och mer sista veckan, men behöver fortfarande ha någon som håller i honom. Han gör vissa försök att vilja resa sig upp från sittande, men kommer bara upp i knästående än så länge. Från liggande har han fortfarande inte riktigt kommit på hur man reser sig upp till sittande, även om han ju då lyckats med detta en gång i sängen härom kvällen, som ni kunde läsa om innan. Han hade även en bra dag i förra veckan då han lyckades ta sig upp fran magliggande till sittande 3 ggr samma dag, men sen har det inte hänt igen... Men han är väldigt snabb på att rumphasa och älskar att köra med sina bilar kors och tvärs över golvet. Språket kommer också mer och mer.

Man kan väl konstatera att han liknar sin storebror väldigt mycket när man tittar på den motoriska utvecklingen. Jag skulle inte tro att det dröjer allt för länge innan vi har en liten vilde som springer fram och tillbaks genom huset och river och drar i allt. Men för säkerhets skull blir det en extra uppföljning på BVC i slutet av maj, samtidigt som Melvin ska på sin 4-årskontroll.

Teaterpremiär!

I dag gick Melvin & jag på teater! Det var första gången för Melvin, och självklart var han väldigt spänd och uppspelt inför detta äventyr. Han hade nog inte riktgt fattat vad teater var för något, och det är ju faktiskt inte så lätt att förklara. Som på bio, fast med riktiga, utklädda människor, eller vad säger man?

Ni som känner Melvin vet att han sedan tidigare är väldigt skeptisk till just utklädda människor. För ett halvår sedan gick det inte ens att möta ett barn som hade målat sig i ansiktet utan att han blev helt hysterisk. Pippi och Emil är filmer som han totalt vägrar att se, tex. Men på slutet tycker vi att det ändå har blivit lite bättre, så vi gjorde en chansning och bokade biljetter till Pettson & Findus som går på Storan.

I dag var det alltså dags, och förväntansfulla gick vi dit tillsammans med kompisarna Wilma och Vendela. Glädjen byttes dock mot skräck i samma sekund som katten Findus visade sig på scenen. Melvin vände helt om i stolen och kurade ihop med ansiktet nedåt, stackarn. Med nöd och näppe lyckades jag lyfta honom till mitt knä, och där satt han fastklistrad mot mig med ryggen mot scenen en lång stund. Jag höll på att ge upp och gå där ifrån. Men sen märkte jag att han lyssnade på vad de sa. Och när Findus var borta från scenen fick jag honom att vända sig om titta en kort stund. Efter hand vågade han titta mer och mer, och med lite godis i handen började han till slut t o m tycka att det var lite kul! Kändes som en seger och jag berömde honom efteråt för att han var så modig!!!

Sen har det så klart kommit en hel del frågor och funderingar nu efteråt. Varför gjorde dom si eller så, varför spelar man teater, varför skrek han så högt, satt Pettsons skägg fast i hatten osv... Nu har Melvin precis lagt sig och han har redan hunnit ropa en gång och sagt att han tyckte det var läskigt med teater. Som bäddat för mardrömmar i natt...

Mardrömmar

För en halvtimme sedan började Melvin gråta uppe i sin säng. Jag gick upp till honom och skulle se vad det var som var fel. Men det gick inte att nå honom. Han började skrika och och hur jag än försökte så vaknade han inte. Fredrik kom upp och vi försökte på alla sätt. Tände lampor, släckte lampor. Hämtade vatten och försökte ge honom (men det rann bara ner på tröjan), strök på hans huvud, hade honom i knät, satte honom på golvet, tillbaks i sängen, sjöng för honom, skrek åt honom (vi tappade tillslut tålamodet). Men inget hjälpte. Han var helt onåbar. Elmer vaknade av allt ståhej och började gråta han också. Han blev t o m så förtvivlad att han satte sig upp i sin spjälsäng -något han aldrig gjort förut! Han kan ju nämligen inte sätta sig upp från liggande, men vad gör man inte för storebror när man hör att han är ledsen : )

Till slut bar jag ner den skrikande Melvin till vardgasrummet. Där i mitt knä kunde han till slut få fram att det var tandtroll. Tydligen väldigt hemska tandtroll som kan skrämmas så rejält! Jag och Fredrik kunde inte låta bli att dra på munnen mitt i kaoset för det gulliga i det hela. Tänk att han hade mardrömmar om tandtroll....

Vi satt en stund i soffan och kramades, och sen somnade han nästan på studs igen. Hoppas nu att han kan sova lungt resten av natten.

Mmm vad gott!

Tja, planerna för dagen blev ändrade eftersom Melvin är fortsatt sjuk. Melvin skulle ha träffat Britt & Kurt på dan och på kvällen var vi bjudna på middag till våra grannar. Men så blev det alltså icke. I stället gjorde vi en utflykt till Mediamarkt på förmiddagen där vi spanade på en ny kamera (!). Cissi hängde med eftersom hon var sugen på ett nytt objektiv till sin kamera. Efteråt tog hon, jag och Elmer en tripp till Ikea för lite vårinspiration.

Väl hemma igen ställde jag mig i köket för att fixa en god lunch till mig och Fredrik, och där blev jag visst fast resten av eftermiddagen. Först ut var en underbart god Caesarsallad hämtad från Nya Annas mat. Det var första gången jag gjorde en riktig caesarsallad, och oj vad gott det blev! Kan varmt rekomenderas! Sen blev det bullbak för hela slanten. Provade ett litet annorlunda recept från allas vår Leila, a piece of cake, med mindre mjölk och 1 ägg i degen. Bullarna blev goda, men kan inte säga om de blev bättre än vanligt eller ej. Till middag serverades det skaldjursrisotto a la Jamie Oliver med chili och fänkål. Mmmm. Vilken matlördag!

Förkylning i sikte

Ja ha, så var det dags igen. Har hela veckan hållit utkik efter röda utslag på Melvins mage eftersom det går vattkoppor på dagis, men i stället verkar det som om helgen kommer att gå i förkylningens tecken. Melvin klagade lite på ont i halsen igår, men på förmiddagen i dag verkade han ändå pigg. Vi var hos en dagiskompis och lekte, men när vi kom hem började han att klaga mer och mer över sin onda hals. Mamma, jag har ont bakom tungan, där man sväljer"... Tja, det går väl inte att misstolka. Febern började smyga sig på och det var bara att ställa in den tänkta eftermiddagsaktiviteten -banangympan. I stället tog jag med bägge barnen till Ica för att inhandla diverse goda ting inför fredagskvällens mys. Fredrik skulle ut med jobbet (innebandy följt av middag på St Jörgen Resort, jo man tackar! Fast det blev dock ingen innebandy för stackars Fredrik -han har drabbats av en hemsk nackspärr!) Ville göra det extra mysigt efttersom vi var själva och Melvin dessutom var sjuk. Köpte grillad kyckling och pomes frites (ett annars sällsynt inslag hos familjen Bus), och glass och strössel till efterrätt. Melvin fick också välja en donut till fikat. Vi hyrde en DVD också -Nalle Puh. DVD'n var ett lyckat drag, men maten fick jag i stort sett avnjuta själv. Inte ens glassen lockade för stackars Melvin. Vi får hoppas att han mår bättre i morgon även om jag har på känn att det blir tvärt om.

För ett år sedan...

Tänk att det snart har gått ett helt år sedan vår yngste son kom till världen. Ettårsdagen är nära och automatiskt tänker man tillbaks på hur det var när han föddes. Han var beräknad till den 7 april, men själv var jag rätt säker på att han skulle komma tidigare. Jag var inställd på slutet av mars med erfarenheten från storebror i minnet.

Den här bilden är tagen för nästan exakt 1 år sedan.

Graviditeten var kämpig från start till mål. Att ha diabetes och vara gravid är ingen höjdare. Och när det dessutom dyker upp komplikation på komplikation så är det lätt att tappa modet. Fram till nyår var det ändå uthärdligt, men veckorna som följde sen blev en som en lång uppförsbacke i ordentlig motvind. Svårt att sätta fingret på vad som var värst egentligen. Förmodligen alla saker i kombination med varandra. Det kändes som om min kropp skulle explodera. Magen var så stror och tung att det kändes omöjligt att röra sig. Varje meter var en kraftansträngning. Gick inte att hitta en endaste bekväm ställning att vara i. Jag gick upp 11kg de sista 4 veckorna. Det är nästan 3kg/v. Och sen kom klådan. Det började på magen, och sen kom det på underben och fotsulor, och inne i händerna. En extrem klåda som inte går att beskriva. Trodde först att det berodde på att magen växte så snabbt, men sen förstod jag att det var graviditetsklåda. Läste mycket om det på nätet, vilket inte var så upplyftande... Det stod om hur psykiskt påfrestande det var, om igångsättningar för att mammorna inte stod ut och att det inte fanns någon egentlig bot... Fick ändå utskrivet diverse klådstillande tabletter, men kan inte säga att de hjälpte. Varje natt var lika hemsk (klådan var alltid värst på natten). Provade is, kylbalsam, att klia/riva med diverse trasor och borstar, men det enda som hjälpte någorlunda var att duscha fötterna iskallt. Så detta gjorde jag varje natt. Jag hade fått ett preliminärt snittdatum 1/4 så när jag fick beskedet att de ville tidigarelägga snittet till den 18/3 med tanke på den snabba tillväxten man noterat på ultraljudet i kombination med klådan vart jag jublande glad. Att stå ut till 1/4 fanns inte på kartan helt enkelt. Men trots att det då bara var 2 v kvar till den 18:e kändes även det otroligt länge att vänta. Varje dag var en plåga för att inte tala om nätterna... Så när en läkare ringde 13/3 och undrade om det var "ok att flytta tiden till den 17/3 pga att det hade fullt 18/3" svarade jag JA med lättnad. Så dagen efter, 14/3, fick vi tid för inskrivning inför operationen. När vi åkte in på morgonen hade vi ingen aning om att vi 7 timmar senare skulle ha vår son i famnen.

Väl på sjukhuset visade CTG-kurvan att bebisen inte mådde bra, samtidigt som proverna visade att jag höll på att utveckla en havandeskapsförgiftning. Efter ett par undersökningar så kom läkaren och sköterskan in i rummet och meddelade att "vi tänker plocka ut barnet idag". Hinner vi hämta kameran" var vår första fråga... Vi kunde ju inte föda barn utan kamera! Så medan jag förbereddes för operation åkte Fredrik hem och hämtade kameran samt lite andra prylar. Som tur var var personalen lugn hela tiden, så vi upplevde aldrig att det skulle vara någon egentlig fara även om läget så klart var allvarligt. Kl. 14 rullades vi in i operationssalen, och 14.50 är han född. Vi visste ju att han skulle vara stor, jag hade gissat på dryga 4,5kg. Men både personalen och vi fick en smärre chock när vår "lille" krabat vägde 5320g och var hela 56cm lång! Personalen häpnade oxå över den mängd fostervatten som bokstavligen splashade ut och över hans gigantiska navelsträng som hade försett honom med näring.

Att vara 3½ vecka för tidigt född och samtidigt vara så stor är ingen bra kombination. Det tar på krafterna för den lilla bebisen. Läkarna konstaterade i efterhand att det var ett mycket bra beslut att han fick komma ut. Första mötet mellan mig och honom blev kort. Han fick snabbt åka iväg till neonatalavdelningen där han fick syrgas och glukosdropp medan jag fick åka iväg genom kulvertarna till uppvaket. Där fick jag stanna i drygt 5 timmar innan jag fick återförenas med min familj. Ni kan tänka er vad frustrerande att vara så långt borta så länge när man precis fått en son. Men på kvällen vid åttatiden fick jag äntligen lämna uppvaket. Det blev ett kärt återseende!

Sex dygn fick han vara kvar på neonatalavdelningen innan vi fick åka hem på permission. Det var en omvälvande tid och det kändes så klart väldigt skönt när vi äntligen kunde få lämna sjukhuset och åka hem. Sedan dess är vi fyra i familjen och om en dryg vecka blir det 1-årskalas! Året har gått så fort, men jag kan fortfarande minnas den varma, stora, lilla kroppen, nästan för tung för att jag skulle orka ha honom på bröstet efter operationen. Och den alldeles underbara lukten som bara nyfödda har. Efter allt det jobbiga fick vi den allra finaste belöningen: Elmer!

Nybakat

Danskt Rågbröd

Att baka bröd är något som jag ofta tänker på men som sällan blir av. Synd egentligen eftersom det är så enkelt och blir så gott! Men nu doftar det i hela huset och vi har 3 härliga limpor med danskt rågbröd! Provade ett nytt recept, återigen från Leila's a piece of cake, som är min nya favoritbakbok. Många ingredienser, och den första degen sattes redan i söndags. Sen har den fått gotta till sig här hemma på köksbänken och idag blev brödet alltså färdigt. Och jag kan lova att det smakade ljuvligt!

Tråkig upptäckt

Under året som föräldra-ledig har jag haft som mål att gå igenom och sortera våra bilder som vi har på datorn. Nu när det bara är 1½ månad kvar innan jag börjar jobba så har jag äntligen fått tummen ur. Men till min fasa har jag upptäckt att det är massvis av bilder som är BORTA!!! Har letat igenom alla back-up CD som vi bränt under åren samt alla filer på datorn, men hittar dem ingenstans. Det verkar inte finnas något system i vilka bilder som saknas, utan det är från olika tidpunkter under perioder 2005-2006. Bla så är hela mappen med bilderna från vår bröllopsresa till Sardinien borta. Den enda bild vi har kvar därifrån verkar vara denna, och det tack vare att vi sparat kopior av vissa bilder i en annan mapp, som vi vid något tillfälle skrev ut. Detta gäller även bilderna från Melvins första jul. Orginalmappen är borta, men vi har ett par bilder som sparats som kopior. Fy vad tråkigt!!! Vi misstänker att de försvann i samband med att vår dator kraschade för ett par år sedan. Vi märkte dock inte då att bilderna försvann, utan trodde att vi lyckats rädda alla bildfiler. Hoppas fortfarande på att jag skall hitta någon gammal back-up CD undangömd, där bilderna finns kvar...