Det ena avlöser det andra...

Ja, ett par dagar efter magsjukan var det dags för förkylning med feber. Elmer fick vara hemma från dagis måndag och tisdag. Onsdagen var som vanligt vår lediga dag, och då passade vi på att besöka Lukas, Linnéa och Annica. Även Elias, Hannah och Cissi var där. Kul att träffas hela gänget, blir ju inte lika ofta nu när vi mammor jobbar/pluggar. Linnéa, Hannah och Melvin lekte förvånansvärt bra ihop, trots att det var ett bra tag sedan de sågs alla tre. Vi bjöds på smörgåsar och glasstårta eftersom Lukas fyllde 2 år dagen efter. Tänk att tiden går så fort!

Samtidigt som förkylningen bättrade sig upptäckte jag i tisdags att Elmers ena stortå blivit röd längs med hela underkanten av nageln. Ringde till Barnmedicin för att få lite råd, och de rekommenderade fotbad 30 min 2ggr/dag samt alsolsprit-omslag över natten. Om det inte blev bättre efter 2 dagar skulle vi återkomma. Vi följde ordinationen så gott det gick, även om det inte var så lätt att få honom att bada i 30 minuter och ännu svårare att lyckas bandagera lilla stortån på kvällen. Men när torsdagen kom såg tån likadan ut. Det blev ett nytt samtal till sköterskan. Eftersom de hade ont om tider och jag bedömde att tån inte var sämre än tidigare bestämde vi att avvakta en dag till. Men i morse ringde vi på nytt och fick en akuttid på förmiddagen. Och tur var det för det blev penicillin på studs, och om det inte vänder inom 4 dygn blir det remiss till kirurgen... Stackars liten. Fast som tur e verkar han inte ha allt för ont. Däremot ogillar han starkt när vi skall inspektera och lägga om den lilla tån. Känner mig lite orolig nu ikväll, för jag tycker att rodnaden gått ner ännu lite längre i tån. Hoppas hoppas att det ser bättre ut i morgon bitti. Funderar på om jag skall ta en extra koll i natt så att det inte förvärras under natten.

Vanligaste orsaken till nagelbandsinfektion är för små skor... Så även om vi mätt hans skor och de egentligen borde räcka på längden har vi inhandlat ett par nya vinterstövlar. Man känner sig ju lite som en usel förälder...

Linda