En ny milstolpe är nådd, jag kan äntligen ta mig framåt! Så nu får du akta dig brorsan, inga leksaker går säkra längre... Kanske inte den mest kostnadseffektiva stilen -sittandes på rumpan med ett ben rakt ut pch det andra böjt, liksom studsandes fram- men än sen, jag kommer i alla fall dit jag vill! Visst tar det lite tid än så länge, men jag har ingen brådska. Håller nu som bäst på att utforska nedervåningens alla hörn och vinklar. Gillar speciellt hyllan med dator- och telefonsladden och springan som blir vid gångjärnen när man öppnar toadörren. Har preicis upptäckt att det är rätt så roligt att stå också. Man kanske kan ha nytta av de här små benen på sikt... hmmm, fast det verkar svårt att gå omkring så som de andra gör här hemma. Nja, jag nöjer mig nog med att sitta på rumpan ett tag till : )
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar