Gårdagen började med att vi blev väckta kl 05.20 av att Melvin ropade inne från sitt rum. Han hade kissat i sängen (vilket annars inte händer så ofta längre). Det var bara att riva bort sängkläder och pyamas, och så skulle vi duscha av honom lite snabbt. Trodde vi i alla fall. Men Melvin hade helt andra planer. Trots den tidiga morgonen hade han bestämt sig för att han minsann skulle bada! Kl 05.25 på morgonen... Men si det gick inte mamma och pappa med på. Detta blev starten på ett långt och högljutt raseriutbrott. Ni kan ju föreställa er Melvin, sittandes i ett badkar, klockan halv sex på morgonen och helt hysteriskt skrika JAG VILL BADA, JAG TÄNKER INTE DUSCHA; JAG VIIILLL BAADA! om och om igen. Det roliga i situationen var att jag, istället för att flippa ur helt började tänka ja, men det här kan ju faktiskt bli ganska komiskt att skriva om i bloggen... Fredrik däremot, hade lite svårare att acceptera läget... Efter Låång stunds skrikande tyckte Melvin ändå att det var rätt skönt att duscha. Men sen kom nästa grej. Mamma stängde av vattnet! -MAMMMA JAG VILL INTE STIGA UR, JAG VILL DUSCHA MER, JAG FRYYYSER!!!! Jag vet inte hur lång tid det tog att få honom ur badkaret. Ni som har hört Melvins utbrott kan nog föreställa er hur det lät. Det gäller att ha tålamod som förälder : )
Efter den här lilla episoden somnade i alla fall Melvin om i pappas säng. Elmer däremot, som hade vaknat av storebrors skrikande, somnade inte om, så det var bara att stiga upp.
På förmiddagen åkte vi till mitt jobb och hälsade på. "Får jag leka med bollarna då?" undrade Melvin direkt när han fick veta. Självklart lekte vi med bollarna. Och fikade. Sen hade vi en hysterisk timme inne på Frölunda Torg. Bla lät jag fotografera barnen (de stod mitt på torget och hade ett erbjudande med barnfotografering). Efter att vi ätit lunch med mina vänner Jenny&Camilla som vi sprang på så lyckades jag tappa bort Melvin!!! Jag skulle köpa ett par strumpor, och han sa "jag ska bara kolla på Blixten McQueen, mamma". Nej det ska du inte, sa jag. I nästa sekund var han spårlöst borta! Jag involverade personalen som fick passa Elmer, medan jag, Camilla och Jenny letade på torget... Det hela fick ett lyckligt slut när den ena expediten frågade "det är inte den lille killen som sitter där borta i hörnet?" Jo, då. Där satt min älskling lugnt och fint på golvet och byggde med lego som butiken hade, helt ovetandes om att jag sprungit runt o letat...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar