Elmers rum

Nu är vi så gott som klara med Elmers nya rum, och här ser ni resultatet! Har sytt gardin, påslakan och kuddar (tack farmor Sigbrit för hjälpen med kuddarna!) i tyget "Funnymals" från Klippan, och orange och grön blev temat för rummet. Är mycket nöjd med resultatet, även om det fortfarande fattas lite tavlor och bilder på väggarna. Vi har också funderat på att göra någon väggmålning med djurtema, men har inte fått tummen ur ännu. Får se om det blir längre fram i vår.

En erfarenhet rikare...

Idag efter dagis skulle vi egentligen ha hälsat på Melvins kompis Linnéa, men eftersom Elmer vägrade äta lunch idag fick jag för mig att han var på väg att bli sjuk. Ställde därför in träffen med Linnéa, och bestämde att vi i stället skulle leka med Hannah -som oxå är sjuk-utomhus en stund. Men det var väldigt kallt ute, och Hannah frös och ville gå hem. För att locka Melvin som blev besviken över att inte ha någon kompis att leka med lovade jag att vi skulle göra plättar när vi kom hem. Slängde ihop smeten och satte plättjärnet på plattan. Melvin skulle hjälpa till att steka och stod på pallen framför spisen. Plattan blev varm och Melvin noterade att den röda färgen försvann från plattan. "Men mamma, nu blir det kallt igen" sa han. Nej då, svarade jag, känn här, det är fortfarande varmt sa jag och höll handen 10 cm ovanför plattan. Melvin gjorde som jag sa och kände. Bara det att han satte fingret rätt på plattan... Hann inte hejda honom trots att jag såg vad som hände. AJ AJ AJ! Kan säga att jag nog aldrig sett honom ha så ont så länge. Han fick ha handen i ett glas med vatten, och ville inte ta upp handen på över 2 timmar. Ringde sjukvårdsupplysningen samt min moster som ju är sjuksköterska för att få lite råd. Melvin skrek och Elmer skrek. Melvin lugnade sig dock i omgångar, men smärtan kom tillbaks om och om igen, stackarn! Fick rådet att utöver "lagom" kyla ge alvedon för att lindra smärtan. Det blev en stor blåsa på toppen av ringfingret -eller på gullebrann som Melvin sa mitt i kaoset- ca 1,5 x 1cm. Fredrik fick åka tidigare från jobbet och köpa förband på apoteket. Som tur var verkade smärtan ha lagt sig efter middagen. Då lekte han som vanligt igen och verkade rätt stolt över sitt "plåster". Förhoppningsvis kommer han aldrig mer att sätta handen på spisplattan ...

Här kommer Elmer!

En ny milstolpe är nådd, jag kan äntligen ta mig framåt! Så nu får du akta dig brorsan, inga leksaker går säkra längre... Kanske inte den mest kostnadseffektiva stilen -sittandes på rumpan med ett ben rakt ut pch det andra böjt, liksom studsandes fram- men än sen, jag kommer i alla fall dit jag vill! Visst tar det lite tid än så länge, men jag har ingen brådska. Håller nu som bäst på att utforska nedervåningens alla hörn och vinklar. Gillar speciellt hyllan med dator- och telefonsladden och springan som blir vid gångjärnen när man öppnar toadörren. Har preicis upptäckt att det är rätt så roligt att stå också. Man kanske kan ha nytta av de här små benen på sikt... hmmm, fast det verkar svårt att gå omkring så som de andra gör här hemma. Nja, jag nöjer mig nog med att sitta på rumpan ett tag till : )

Helnöjda!

Äntligen har jag fått min hörnsoffa som jag pratat om så länge! Att det blev en svart skinnsoffa var väl lite av en skräll, men vi är så nöjda!!! Ibland ska man ha tur, vi lyckades hitta soffan med de perfekta måtten, nedsatt till ca hälften pga att den utgår ur sortiment. Det var ju bara att slå till! Kolla så fin den är!

Melvins första framträdande!

Så var det nytt år, 2009 ! Får erkänna att jag varit en lat bloggare de senaste 2 månaderna, men nu ska jag bättr mig! Har efter 3 år börjat upptäcka videoinspelningsfunktionen på vår kamera, och här kommer ett första test på att ladda upp en film på bloggen. Melvin har de senaste dagarna sprungit runt här hemma och sjungit o spelat på sin gitarr, något som vi inte är allt för vana vid att se. Tror att detta nya intresse kommer från hans nya favvo-DVD "Mora Träsk", som vi köpte i mellandagarna. Lägg märke till hans spontana äpple-ätar-show på slutet!

Veckans sötaste kommentar...

Igår lekte Melvin med en jämnårig pojke på lekplatsen. Pojken sa "jag ska bli ett lejon när jag blir stor, ett stort lejon med vassa, farliga tänder". Vad häftigt sa jag, och frågade: vad ska du bli Melvin, när du blir stor? Jag förväntade mig att ha skulle säga nåt i stil med brandman, men i stället svarade han stolt "Pappa". Den andra mamman tyckte det var hur gulligt som helst, och även jag log stort där i sandlådan!

Mamma, jag kan!

Så var det måndag igen, vilket innebär bägge barnen hemma. Dagen har känts extra lång eftersom pappaBus är iväg med jobbet. Har haft ett par stora konflikter med Melvin, då han blir som förbytt och helt onåbar. Han testar mig till det yttersta och visar vem -som enligt honom- bestämmer här hemma. Helst skulle jag vilja ha en "supernanny" stående bakom mig som kunde ge lite konstruktiva råd... Men delar av dagen har också varit väldigt mysiga och roliga. Tex kom Melvin på idén att bygga in Elmer i en koja. Han använde en massa kuddar som tegelstenar, och Elmer tyckte det hela var väldigt underhållande! Han har förresten blivit väldigt säker på att sitta själv de senaste dagarna! Kollade i Melvins bok och såg att de var precis lika gamla när de lärde sig sitta. Rätt lustigt!

Melvin vill ju väldigt gärna hjälpa till nu för tiden, så idag fick han hjälpa mig att mäta upp kaffe i kaffebryggaren. Vi gick upp medan kaffet kokade, och så gick Melvin ner i förväg. Plötsligt hör jag honom säga: nu var kaffet klart mamma, så jag tar fram det till dig... Jag rusar ner för trappan och anar vad som hänt. Och mycket riktigt, när jag hinner ner har han redan, hur stolt som helst, ställt ifrån sig kannan med kaffe på köksbordet... Han har allstå klättrat upp på en pall, tagit kannan från kaffebryggaren med kokhett kaffe i, klättrat ner från pallen och gått bort till köksbodet. Min dumma, duktiga kille som ville hjälpa mamma. Det skar i hjärtat att behöva tillrättavisa honom i det läget. Jag förklarade att tanken var mycket god, men ack så galet det kunde ha gått!!!