I söndags lämnade vi Övik och styrde kosan mot Stockholm och familjen Hellberg. Åter igen var våra barn helt underbara under bilresan, som ändå tog ca 6 timmar. Kom fram sent på kvällen, men bägge barnen var vakna när vi checkade in i det nya rummet på nedervåningen. Elmer fick en energikick och var hur glad och sprallig som helst, vill inte alls somna...
På måndagen trotsade vi den molniga himlen och begav oss till Baracuda-stranden mitt på Djursholm. Denna lilla "lyx-strand" var välkrattad och helt fri från skräp, och ännu bättre: även helt tom på folk! Solen tittade fram mer och mer och vi fick en underbar dag med sand, bad och picknick.
Melvin och Wille på Baracuda-stranden
På tisdagen blev det en utflykt till Vaxholm. Först hade vi tänkt ta båt ut till Grinda, men som tur var kom vi aldrig så långt. Vi hamnade nämligen mitt i värsta hällregnet och blev blöta allihop. Rätt skönt då att vara nära bilen så att vi kunde åka hemåt igen. Fast vi hann ändå med lite lek och en lunch i parken, shopping och en del strosande innan regnet kom.
I onsdags var det så dags att lämna Stockholm för att köra hem till Göteborg igen. För att få ännu en dag med Wille & Julia och deras föräldrar åkte vi först till Lådbilslandet i Nykvarn strax söder om Stockholm. Framför allt papporna, Melvin och Wille hade sett fram emot detta besök då man kunde åka små bensindrivna fordon i form av polisbilar, bergningsbilar, lastbilar osv. Kön var lång och grabbarna förväntansfulla. Själva lådbilskörandet blev dock en flopp då Melvin gav upp redan efter någon minut och Wille efter ett modigt försök att köra ett varv runt banan med pappa Pers hjälp. Melvin bestämde snabbt att han skulle göra ett nytt försök när han var 10 år, och Wille uttryckte sin lättnad i förtroende när han sa till Melvin "den här var ju inte så läskig faktiskt" när de satt på ponnykarusellen efteråt...
Elmer & Julia
Men vi hade kul ändå allihop. Det fanns mycket annat att göra: hoppborg, flotte, rutchkanor, linbana, minitåg osv. Efter ett par timmar sa vi hej då till våra kära vänner och packade in oss i bilen för den sista etappen hem till Götet. Även denna resa gick riktigt bra och efter 5½ timme var vi hemma. Konstig känsla när man rullar upp på infarten efter att ha varit borta i 3½ vecka. Konsigt men också väldigt skönt. Hemma var allt sig likt. Förutom en konstig odör i köket. Det visade sig att vi glömt slänga komposten som stod under diskbänken när vi åkte. Luktade inte mumma kan jag lova. Och ännu konstigare var att ett par små cocktailtomater som låg i påsen fortfarande var helt röda och fina, som om de var köpta igår. Man vill väl knappt veta varför...
Linda
1 kommentar:
Det var jättekul att ha er här! Vi får se till att ses snart igen.
KRAM!
Skicka en kommentar