Magsjuka in the house...

Natten till söndagen väcktes vi av det otäcka ljudet som vi bävat för hela vintern. Hela sängen full av kräk, och likaså Elmer. Not so nice kl 01.30. Han kräktes igen strax därefter, men somnade sen på en madrass i vårat sovrum. Igår kämpade vi hela dan med att försöka få i honom socker-salt-lösning men gång på gång fick vi rejäla bakslag i form av nya kräkningar. Dessutom rann det även ut i andra änden konstant, och att hinna till toaletten var det inte tal om. Som tur var accepterade han att ta på sig blöja (slutade ju helt med detta i augusti) vilket gjorde det lite lättare. I morse kändes det som om det kanske hade vänt. Vi följde hela tiden det schema som vi fick på Östra den gången Melvin blev inlagd med dropp pga magsjuka. Jag ökade på vätskeintaget sakta sakta, och han fick även smaka liten ytte pytte bit smörgås. Men så kom allt upp igen -i soffan dessutom- och vi fick börja från noll :(
Som tur var somnade han ett par timmar på fm (har även feber) så att jag och Melvin kunde passa på att vara ute i trädgården en stund. Inte så roligt för honom heller när lillebror är så sjuk. Hela familjen får ju vara i karantän, så inga kompisar att leka med heller. När han sen vaknade var han hungrig, så han fick ett par pastaskruvar och lite skinka. Diarrén fortsatte, men han kräktes i alla fall inte. Så vi kämpade på under eftermiddagen med mer vätska, lite glass och lite äpple. Vet inte hur många blöjor jag bytt senaste dygnet, och hur många gånger jag duschat honom för att få rent. När Fredrik kom hem ville jag gå ut på promenad för att få lite luft, och Elmer ville gärna följa med trots att han knappt orkade stå på sina små ben. Tänkte att det kunde vara skönt även för honom att få komma ut, så han fick åka i Miltons vagn. Fredrik stannade hemma med Melvin o Milton. Men när vi hade gått en lite bit började han hosta och sen var det kört. Hela han och åkpåsen och vagnen blev helt nerspydd. Det var bara att vända. Tillbaks till ruta ett. Så nu är det små teskedar med socker-salt-lösning var 5:e minut som gäller. Igen. Och krafterna bara rinner av min lilla älskling. Hoppas, hoppas, hoppas att det vänder nu. Och att vi andra klarar oss.
Linda