Vedracet fortsätter

Nu är allt uppkapat och jag har hunnit klyva en hel del, men vid lunch åkte vi till Bäckebol för att fixa en bättre klyvyxa. Den jag hade gick väldigt mycket på kraft, medan den nya gör det mesta jobbet själv. Melvin och Elmer har langat ned många vedträn och skapat en skaplig hög med kluven ved som skall staplas. Som tack för all hjälp så fick de handla för pantpengar+lite tillskott på Coop så de var mycket nöjda. Annars är det bara att njuta av solskenet och härliga luncher middagar i solen. Melvin och jag har sprungit i bar överkropp och bländat med våra vita bringor.

Brorsan får åxå åka dynbox

Elmer har äntligen blivit sitt vanliga jag, men i morse var det Melvins tur att få en släng av magsjukan. Som tur var stannade det vid ett par snabba besök på toan, och vid lunch var det hela över. Han har ätit som vanligt hela dan, och är pigg o glad. Men vi befinner oss fortfarande i karantän och fick ställa in både fredagens och lördagens inplanerade aktiviteter :( Trots detta har påskhelgen ändå börjat riktigt bra. Vi har tillbringat hela dagen utomhus i det underbara sommarvädret. Fredrik har tagit en långrunda på 16km, och sen har han fortsatt med att såga stockarna som han tagit hem i veckan. Jag har ägnat mig åt löv-krattning och ogräsrensning. Barnen har ömsom lekt och ömsom bråkat, en aning uttråkade efter en hel vecka hemma utan att träffa några andra. Men vi fick ett efterlängtat avbrott mitt på dagen då Cissi, Hannah och Elias vågade sig på ett besök ute i trädgården.

På eftermiddagen återuppstod en lek som legat i ide under vintern -dynboxen. Idag fick den vara både tåg, båt och polisbil. Milton fick också vara med en stund, och då blev det extra mysigt.

Visste ni att...

...hjärnan gör så att musklerna drar ihop såret. Det är därför det läker sakta, sakta, sakta. I alla fall om man frågar Melvin. Klokt, eller hur ;)

På bättringsvägen

Nu verkar det som om Elmer är på bättringsvägen. En helt annan energi i honom idag, ingen feber och hittills ingen kräkning. Diarrén fortsätter dock, och vi har redan hunnit med ett bajsinferno i soffan (som tur var hade Fredrik inte hunnit gå till jobbet, så vi kunde hjälpas åt att sanera), 2 klädbyten och duschningar. Men viktigast är att han slutar kräkas, och kan få i sig lite näring. Har nu ätit både 1/2 rostmacka och lite fil och äpplejuice. Övriga familjemedlemmar är fortfarande friska. Funderar på om det kan ha varit de frysta hallonen som vi åt till rulltårtan i lördags???

Magsjuka in the house...

Natten till söndagen väcktes vi av det otäcka ljudet som vi bävat för hela vintern. Hela sängen full av kräk, och likaså Elmer. Not so nice kl 01.30. Han kräktes igen strax därefter, men somnade sen på en madrass i vårat sovrum. Igår kämpade vi hela dan med att försöka få i honom socker-salt-lösning men gång på gång fick vi rejäla bakslag i form av nya kräkningar. Dessutom rann det även ut i andra änden konstant, och att hinna till toaletten var det inte tal om. Som tur var accepterade han att ta på sig blöja (slutade ju helt med detta i augusti) vilket gjorde det lite lättare. I morse kändes det som om det kanske hade vänt. Vi följde hela tiden det schema som vi fick på Östra den gången Melvin blev inlagd med dropp pga magsjuka. Jag ökade på vätskeintaget sakta sakta, och han fick även smaka liten ytte pytte bit smörgås. Men så kom allt upp igen -i soffan dessutom- och vi fick börja från noll :(
Som tur var somnade han ett par timmar på fm (har även feber) så att jag och Melvin kunde passa på att vara ute i trädgården en stund. Inte så roligt för honom heller när lillebror är så sjuk. Hela familjen får ju vara i karantän, så inga kompisar att leka med heller. När han sen vaknade var han hungrig, så han fick ett par pastaskruvar och lite skinka. Diarrén fortsatte, men han kräktes i alla fall inte. Så vi kämpade på under eftermiddagen med mer vätska, lite glass och lite äpple. Vet inte hur många blöjor jag bytt senaste dygnet, och hur många gånger jag duschat honom för att få rent. När Fredrik kom hem ville jag gå ut på promenad för att få lite luft, och Elmer ville gärna följa med trots att han knappt orkade stå på sina små ben. Tänkte att det kunde vara skönt även för honom att få komma ut, så han fick åka i Miltons vagn. Fredrik stannade hemma med Melvin o Milton. Men när vi hade gått en lite bit började han hosta och sen var det kört. Hela han och åkpåsen och vagnen blev helt nerspydd. Det var bara att vända. Tillbaks till ruta ett. Så nu är det små teskedar med socker-salt-lösning var 5:e minut som gäller. Igen. Och krafterna bara rinner av min lilla älskling. Hoppas, hoppas, hoppas att det vänder nu. Och att vi andra klarar oss.
Linda