Flytten närmar sig

Nu börjar det mesta i nya huset falla på plats där det nästan bara återstår socklar och taklist i ett rum, lite golv i ett par skrubbar och sedan är det klart. Vi var på IKEA och köpte en säng till Melvin idag och den står monterad på nya rummet.Vi tog lite bilder före och efter för att kunna visaskillnaden. Tyvärr vägrar denna sida ladda upp dem så det får vänta.

Midsommar var riktigt trevlig då vi hälsade på Maria & Magnus med barn i Mölndal. Det blev sillunch med hemgjord sill, paj och iskall OP, dans runt stången vid Gunnebo, trekamp, grillat och en superb rulltårta med färska jordgubbar. Barnen lekte fantastiskt bra hela dagen så det lovar gott inför Öland.

/Fredrik

mattesnille

Ja, jag tror att vi har en ny liten mini-Fredrik i familjen. Alla som känne Fredrik vet ju att han är en hejare på att räkna. Han har en del egenheter som att tex snabbt räkna antalet bokstäver i ord eller på textraden när TV-programmen är textade. Det verkar som om Melvin har ärvt just den matematiska genen från sin pappa för han förvånar oss ofta med sitt räknande och logiska resonemang. Idag sa han tex: "Mamma, 12 + 12 är 24, och 11 + 11 är 22, för det är ju två mindre". Detta räknar han ut snabbt i huvudet, och det märks att han redan har skapat nån sorts strategi för hur han skall tänka. Häftigt!
/Linda

Stolt Melvin

För en lite stund sen gick Melvin iväg till bästa kompisen Hannah. Alldeles själv. Vi har ju gått vägen hundratals gånger och det är bara ett par hundra meter. Men det är ett berg med skog emellan, så man måste gå över lekplatsen och följa gångstigen bort en bit. Idag frågade han för första gången om han inte kunde få gå dit själv. När jag svarade att ja, det fick han, blev han nästan förvånad över svaret, och blev alldeles ivrig över att få komma iväg. Han kunde knappt bärga sig de 25 minuterna som var kvar innan han skulle få gå. Sen när det väl dax blev han lite tveksam och frågade mig o m han verkligen vågade, om han fick för Cissi (Hannah's mamma), om han skulle hitta. Till sist övertygade han sig själv om att han visst vågade, och så sprang han iväg. Jag kunde inte låta bli att lite stolt gå upp och tjuvkika över fotbollsplanen. Det var en sån härlig känsla att se honom, jag njöt av stunden. Han sprang allt han kunde med sina snabba små ben, så genuint lycklig som bara är ett barn förunnat, helt bekymmerslös. Bilden etsade sig fast i mitt hjärta.
Linda

Kaos i tapetaffären

Idag träffade vi målaren som jobbar i huset och fick lite bra tips inför helgens arbete med de 3 sovrummen på övervåningen. Vi hämtade barnen lite tidigare, tänkte att de skulle tycka det var lite mysigt att få följa med till tapetaffären och hämta tapeterna. Melvin har ju valt en Spiderman-tapet, och i Elmer rum har vi valt en färglad randig tapet. Men när jag dök upp på Melvins avdelning vid 15-tiden blev det skrik och tårar..han var inte alls glad över att se mig, utan ville hellre följa med de andra barnen som skulle ut i regnet... Japp, så uppskattad var man. Vi begav oss i alla fall till tapetaffären. Sammanlagt var vi väl där inne max 12 min, och jag överdriver inte om jag säger att 10 min av dem var kaos. Fattar inte hur vi lyckats uppfostra våra barn (eller inte lyckats snarare). De blir som två vildar så fort vi är i en affär, börjar springa runt och jaga varandra, skriker, river, sliter i allt och lyssnar inte för fem öre. Puh. Jag fick gå ut och sätta mig i bilen med dem till slut medan Fredrik försökte få fatt i alla pinaler som behövs i helgen. Suck. Förr förra helgen var vi i Nordstan på en kort shoppingtur. Den var precis lika kaotisk. Då hade vi ändå mutor i form av klubba och russinaskar, men det hjälpte föga. Våra små guldgossar byter skepnad till hemska monster så fort vi är och handlar. Det blir till att dela upp familjen och undvika gemensam shopping framöver. Eller så får man skaffa barnvakt varje gång man skall uträtta ett ärende?
/Linda